Spam på Twitter

Nu har jag registrerat mig på Twitter (@TanjaLeonova) där jag har valt att följa listor @bibliotek/universitetsbibliotek och @bibliotek/svenska-bibliotek. Och tröts mina skeptiska förväntningar kan man få ibland nyttig och intressant information t.ex att man kan låna läsplattor på Stadsbibliotek i Göteborg.

Men alla vet att det var stort problem med spam på Twitter. Twitter har en funktion där man kan med ett musklick anmäla en profil som spammare. För att undvika missbruk har funktionen inte automatiserats utan granskningen av misstänkt spammare sker manuellt.

Nu minskade antalet spam-meddelnde och bara mindre än 1% av de dagliga meddelanden betraktas som spam.

Vad får man skriva i Wikipedia?

Jag har skapat ett konto, gick genom Wikipedia: Nybörjarkurs och skrev en liten artikel om Kiev Sjvtjenko universitet. Det var lite krångligt med formateringen och med bilder (som man kan ta från Wikimedia Commons - en databas med 6,291,248 mediafiler). Annars var det inte svårt.

Wikipedia kan betraktas som encyklopedi. Artiklarna skrivs ideellt av besökarna. På svenska Wikipedia bestämmer användarna genom demokratiska beslut på Tinget vad som är tillåtet att skriva.

Gäller det upphovsrättslagen? Ja, den som skriver något har upphovsrätten. Man får inte piratkopiera, varken när man lägger in texter eller när man återanvänder texter i andra sammanhang. Användarna har rätt att redigera varandras eventuella faktafel. Dessutom finns administratörerna som går igenom alla nya inläggen och rensar bort olämpligt material. Personen som försöker ladda upp kränkande informationen letas upp genom Wikipedia watch och ställs till svars.

CyberTools seminarium: Under huven på sökmotorerna

Den 20 maj i Malmö arrangerar SFIS seminarium "Under huven på sökmotorerna" - en heldag om webbsökmotorerna där teoretiska genomgångar varvas med praktiska övningar.

Frågeställningar som kommer att tas upp:

Sökmotorernas konstruktion och arbetssätt: Hur fungerar egentligen en sökmotor som Google? Hur rankas träffarna i träfflistan? Vad är PageRank och TrustRank?

Sökmotorernas innehåll: Vad indexeras av sökmotorerna och vad indexeras inte? Är begreppen "osynliga webben" och "djupa webben" fortfarande relevanta? Hur kan man hitta information som inte är indexerad av sökmotorerna?

Alternativ till sökmotorerna: På vilka sätt kan den sociala webben utnyttjas vid informationssökning? Hur kan du använda ditt nätverk? Hitta bilder, ljud och video Hur kan man använda sökmotorerna för att finna multimediafiler? Vilka specialsöktjänster finns det för bilder, ljud och video? Finns det speciella sökstrategier för multimedia?

Låter det intressant? Anmäl dig till kansliet@sfis.nu senast 10 maj
(begränsat antal platser)

Den 1 maj - RSS-dagen

Den 1 maj firar man RSS-dagen som syftar till att öka medvetenhet om RSS och RSS-verktyg.

"Endast en mycket liten andel av Internet befolkningen är medveten om RSS-formatet och dess fördelar, och att antalet ökar långsamt över tiden.

Genom att skapa RSS Awareness Day och fira det varje år bör vi kunna få allmänheten utsätts för det här formatet, förhoppningsvis öka användningen av RSS-flöden och relaterade tillämpningar bland Internet-användare.

Om du har en blogg eller hemsida, hjälp oss att sprida budskapet genom att skriva om RSS Awareness Day eller genom att använda ett av de märken och banners. Du behöver inte länka tillbaka hit (även om du kan). Så länge du hjälper till att höja medvetenheten om RSS är vi glada!"

Gamla skolmaterial (från 1937)

Våren 2009 deltog jag i ett projekt på Carolina Rediviva - Uppsalas universitetsbibliotek. Projektet syftar till att bevara och tillgängliggöra gamla affischer med inriktningen mot skolmaterial: några planscherna - pedagogiskt redskap med konstnärliga och tydliga illustrationer (olika yrken), ett skolschema samt tidstypiska affischer. Då giditaliserade vi affischsamlingen från 1937, som tycks vara idealisk för digitalisering - en samling som i princip legat bortglömd, men som kan vara av stort värde för någon som studerar svensk historia, kanske i synnerhet om det är historiestudier med inriktning på bildspråk eller skolväsendet.

1937 var det ännu Art Deco som var den rådande stilen, sista åren innan andra världskriget bröt ut. En viss typ av människoideal kunde spåras i mycket bildkonst på 30-talet. På läroplanscherna är människorna blonda, rosiga och ser sunda ut. För den som söker material med ett konstnärligt intresse av perioden är både planscher och affischer relevanta.

Nu är dessa skolinriktade affischer - vårt kulturarv.

Visst är de fina?

Google-generation

Den 5 mars åkte jag till Lund, på konferens "Framtidens informationstjänster" som arrangerades av Svensk Biblioteksförening. Det var fem föreläsningar och en var särskilt intressant för mig: "Digital Libraries for the Google-generation?" av Birte Christensen-Dalsgaard, VD vid Den Kongelige Bibliotek, Köbenhavn.

Allt fler använder Google för att hitta fram information dem behöver.
I december 2009 gjordes uppskattningsvis fyra miljarder sökningar i webbsökmotorer om dagen i världen. Googles andel av sökningarna var 67 procent och informationssamhället är på många sätt ett sökmotorsamhälle.


Varför är det så många som använder just Google? Och kan egentligen alla utvärdera informationsrelevansen? Dessutom Google finns det massor med speciella databaser men det saknas kunskaper om deras användning. För några år sen skrev SvD om fallet då läkaren googlade efter behandlingsmetoder på en 5-årig pojke.

Det behövs mer kunskaper om inforamtionssökning, på olika nivåer. Man måste börja redan på mellanstadiet. Och det är skolbibliotekariers uppgift att undervisa i informationssökning och källkritik. Så tveka inte och be bibliotekarierna om hjälp!

Läsplatta till varje elev - ett dröm?

Jag skrev i diskussionsforum om e-läromedel och fick kommentar att det skulle bli bra med en läsplatta till varje elev. Då kan man ha tusentals titlar i fickan och det går bra att anpassa materialet efter lärarnas och elevernas behov.

Jag har kollat översiktigt på olika läsplattor som finns nu att köpa på t.ex. Adlibris.

En e-bok är ingenting konstigare än en digital version av en vanlig pappersbok. Alla tillverkare försöker behålla känslan och utseendet av en fysisk papper, men med digitala funktioner som sök, bokmärken, formatering och möjligheten att klippa ut och skicka vidare innehållet.

När kommer läsplattorna till våra skolor? Och kommer de att ersätta vanliga skolböcker?

Fria digitala läroböcker - är det möjligt?

CK-12 Foundation - en ideell organisation som erbjuder fria digitala läroböcker som man kan ladda ner som en pdf-fil. Nu är 16 e-böcker tillgängliga, bl.a. läroböcker i kemi, biologi, matematik (olika delar), fysik mm Dom första tio har nu godkänts av CLRN:

"Of the 16 digital textbooks reviewed, 10 met at least 90 percent of California's high school math and science standards, according to the governor's office. Three of the four that met 100 percent of the standards were published by the nonprofit CK-12 Foundation in Palo Alto."

Dessa nedladdningsbara läroböcker är utformade på ett sätt som tillåter lärare att anpassa materialet för att matcha skolans läroplan. För att göra detta möjligt, CK-12 erbjuder böcker utan normala upphovsrättsliga restriktioner som begränsar spridning av traditionella läroböcker. De erbjuds under en Creative Commons License, vilket är ett alternativ till traditionell upphovsrätt. Den tillåter användare att få gratis tillgång till materialet. Det är förbjudet att återsälja material utan tillstånd.

Kommer såna e-läroböcker till svenska skolor? Är våra lärare redo att använda dem?

Äntligen våren!

Den 2 mars, våren är här! om man tittar på almanackan..) men om man tittar genom fönstret... det snöar och snöar igen..

Idag startade jag min blogg för att det behövs inom kursen Digital kompetens och lärande.